Rebecca Ronnysdother

Jag hatar när folk tycker synd om mig.
Men jag vill ändå att alla ska veta.
Det klingar inte...



Såhär ligger det till:

Vi har sagt upp vår lägenhet. Den första oktober måste alla våra prylar ha ett nytt hem & varje litet hörn på Trumpetgatan ska vara kliniskt rent.

Alex ska flytta till Älvdalen. Från & med nu på tors till december 2011. Särbo? För vet ni hur litet Älvdalen är? Jag tror att det är svårt att utvecklas som både frisör & handbollsspelare där. Så jag hoppar. Särbo? ja.

Till problemet.
Jag har haft siktet inställt på Stockholm. Närmre Alex, bra kommunikationer, massvis med salonger & en hel del bra handbollslag. Man bara måste älska Stockholm.
& jag har fått jobb. Två närmare bestämt. Ett som är mer intressant än det andra såklart. Det finns alltid ett Men. Men båda jobben betyder arbete varje lördag. Lite tråkigt då det oftast är på helger det händer saker & jag får för mig att åka hem, till Jkpg osv. Men mest tråkigt då handbollen måste bli en bänkvärmare. Jag vill inte sluta. Jag vill tillhöra ett lag, veta hur bra jag kan bli & vara en som spelar handboll. Vad är jag utan lixom? Det finns ju inte i denna värld.
Det svåraste i Sthlm är lägenhet. Jag har fått en. Ful. Mindre fin kanske är mer passande. & den ligger en bit ut. Saltsjöbaden. Det känns sådär i hjärtat. Jag vill inte packa upp mina saker där. Men som sagt.. det är svårt. Dom som vet säger att man inte kan va kräsen. Men varför otrivas när man kan trivas?

Slutsatsen om Stockholm:
Jobb där jag är helt säker på att jag skulle trivas.
Ingen handboll.
Sur lägenhet.

Om jag blir kvar i Jkpg då?

Lägenhets problemet löser sig säkert lättare. Jag har mina backups.
Jag får vara kvar på A6. Där jag iof trivs väldigt bra med mina arbetskamrater. & jag lär mig hela tiden. Fortfarande jobb varannan helg & problem med matcher osv. Precis som förra året. Byter jag dag (vilket jag gjorde ofta ofta) får jag dåligt samvete gentemot jobbet. Byter jag inte får jag dåligt samvete gentemot handbollen. & det snackas. Jag har ju hört. Jag klarar inte av det.
Men Hallby finns kvar & kommer vi bara överrens innan så ordnar det sig säkert med jobb & handboll. Fiskbensmönster. Korsa utan att trampa på tårna. Ettan känns surt på samma gång som brudarna har en stor chans å ta sig upp ett snäpp. Vinna är ju aldrig fel!

Slutsatsen om Jkpg:

Som innan typ. Samma jobb & fortfarande lika dåligt betalt (1 ½ år kvar som lärling? Det låter sjukt).
Samma lag. I en annan lägenhet. & väldigt långt ifrån Alex.



Just nu vet jag ingeting. & jag måste bestämma mig till i mon. Hur då? HUR?
Det kanske inte låter som något världsproblem men jag mår sjukt dåligt över hela situationen. Det va inte såhär jag planerade. Måste jag välja mellan frisör & handboll? Jag vill inte.


Kan någon bara berätta för mig? Var kommer jag må som bäst?

Sthlm- jobb, tråkig lägenhet, ingen handboll, nära alex
Jkpg- jobb, lägenhet?, handboll, långt i från alex


WWWWWWWHHHHHHHHAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!