Rebecca Ronnysdother

Jag har en konstig känsla i magen. Ångest? I tre dagar? Jag borde va glad. Jag är ju påväg till Stockholm. Till något nytt. Men här är jag.. Med hjärtklappning & illamående & jag vet inte varför. Kanske för att allt inte är planerat. Att jag inte har kontrollen som jag är van vid. Kanske är jag bara rädd, orolig för vad som komma ska. Jag har många fina människor runt omking mig & ändå känner jag mig som ensamast i världen. Vad händer med mig? Egentligen vill jag bara ligga i sängen hela dagen, flera dagar & vänta på att denna äckliga känslan ska försvinna. Ta bort dig! Låt mig andas!!

Helgen gjorde inget bättre. Jag tänker tillbaka på förr. Kanske personerna, kanske det enkla(?) livet. Ibland ångrar jag att jag inte gjorde det lätt för mig. Att jag inte stannade kvar. Att milen kan förstöra så mycket.

Det kan va åldersnojan som spökar. Att jag planerar för framtiden, för resten av mitt liv. Ska det va såhär?! Ska man nöja sig eller statsa högre? Kommer jag någonsin bli nöjd? Mitt liv.. Hur? Var? Med?


Men jag har låtsat länge nu.. att jag är glad.
& jag blir bara bättre & bättre på det.