Rebecca Ronnysdother

Jag kan inte på något sätt förstå hur folk hinner med allt dom gör. Jag jobbar 80 %, lirar handboll & lever det mest stressiga liv jag kan tänka mig. Jag får panik på att jag inte hinner städa, inte hinner lägga ner tid på matlagning, inte powernapa, inte känna att jag är helt ledig nån gång osv. Hur ska det gå när jag har en unge & ta hand om med??? (nej jag är inte gravid). Hur får man ihop ett liv på en helttidstjänst, träning, barn, matlagning, skjutsa till barnens aktiviteter, egen tid, vänner.. ? Hur går det ihop sig??


Tänk när man bodde hemma. Efter skolan stog soffan & väntade. Ibland slumrade man till å när man vaknade till liv igen så stog maten framdukad i lagom tid till träningen. Sen blev jag skjusad dit & hämtad eller va mamma kvar som ledare. & då är jag inte ensam. Vi var tre som hade träning olika tider & åt inte samtidigt. Så va det mest hela tiden. Mina föräldrar har verkligen lagt ner hela sitt liv på oss. Vi har blivit lite lätt bortskämda med kärlek. & när jag får barn tänker jag va precis likadan.


Jag kanske behöver mer sömn än andra, tänker mer än andra eller har svårt å stressa ner när det är stökigt hemma & finns saker & göra. Men jag kan ju inte va ensam. Eller? Hur gör man? Jag vill bara känna ro nån gång ibland!